Röntgen, DT, MR och ultraljud
Skillnaden mellan metoderna, strålning och när respektive undersökning används.
Slätröntgen
Snabbt och billigt. Bra för skelett, lungor och vissa tarmtillstånd. Stråldosen för en lungröntgen motsvarar några dagars naturlig bakgrundsstrålning.
Datortomografi (DT/CT)
Röntgen i snittbilder. Förstahandsval vid akuta tillstånd som misstänkt blödning i hjärnan, lungemboli eller allvarlig buksmärta. Ger högre stråldos än slätröntgen och används därför när nyttan klart överväger.
Magnetkamera (MR)
Använder magnetfält och radiovågor – ingen joniserande strålning. Överlägsen för hjärna, ryggmärg, leder och mjukdelar. Pacemaker, vissa implantat och metallsplitter måste kontrolleras före undersökningen.
Ultraljud
Ljudvågor, ingen strålning. Används för buk, graviditet, blodkärl, sköldkörtel och leder. Resultatet beror mycket på undersökarens vana.
Kontrastmedel
Jodkontrast vid DT och gadolinium vid MR förstärker kärl och vävnader. Njurfunktionen och tidigare överkänslighet kontrolleras i förväg.
Vanliga frågor
Är DT farligt på grund av strålningen?
Risken från en enskild undersökning är mycket liten. Den vägs alltid mot risken att missa en allvarlig diagnos.
Varför fick jag ultraljud i stället för MR?
Ultraljud är ofta tillräckligt, snabbare att få och strålningsfritt. MR används när ultraljud inte kan besvara frågan.
Granskad av legitimerad läkare. Senast uppdaterad oktober 2026.